Jaha, då sitter jag här igen. Lite mer än ett år senare.
Så vad har hänt?
Jag är kvar på folkhögskolan men slutar här till sommaren.
Jag är kär!! LYCKLIGT KÄR!! :D
Trodde nog aldrig att jag skulle få uppleva den kärleken jag idag får uppleva.
Även om jag ofta kan känna att Gud inte hör så är det galet vad bra han hör och ger respons ibland.
Japp, att kalla min fina Martin för en gåva från Gud är inte att ta i det minsta. För det är precis vad han är.
Känner mig för stunden ganska matt. Har spelat innebandy men var inte så sugen idag så det gick inte så bra heller. Men svettig blev jag så jag har iaf fått röra på mig lite och det känns bra.
Måste faktiskt skriva om en annan grej också. Mamma. Mamma har träffat en man och dom är ett par nu. Jag ska vara ärlig (inte minst mot mig själv) och säga att jag tycker att det är lite jobbigt. Inte för att han på något sätt skulle ta pappas plats, utan snarare en del av mammas..
Jag saknar kvalitetstid med henne. Jag saknar helgerna när jag kom hem och vi satt i soffan och kollade på "så ska det låta" och frossade i räkor. Jag saknar att gå på torget själv med henne och shoppa. Bara saknar det. Han är jättetrevlig och jag är glad för hennes skull. Men jag saknar henne.
Vad kan jag säga? Det är nya tider.. Mycket förändringar.
Någonstans i mig finns fortfarande en liten Jenny som önskar att allt var som förr. Men jag vet att jag inte kan fastna i det. Men ibland.. ibland när jag ser ett gammalt träd, eller en kastanj, eller står nere vid vattnet, på bryggan. Då kan jag sakna att vara liten. Att bara se gott.
