När du tar mitt fokus, då blir jag förbannad.
När jag sitter på pianometodiken och inte kan koncentrera mig för att ditt ansikte kommer upp i mitt huvud, då blir jag arg.
Kär, nej det är jag inte. Så snälla försvinn ett tag. Försvinn så jag kan gå tillbaka till att bara vara.
Gå härifrån så jag kan öva som jag brukar, äta när och hur jag vill. Utan att ägna en tanke på dig.
Du får mig att sitta på mitt rum och dricka varma koppen istället för att äta i matsalen. Vill inte se dig mer än jag måste just nu. Sluta le sådär åt mig. Gör nu inte detta svårare än vad det är.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar